Både motdebattörer, kolleger och vänner utsattes för en skoningslös satir. August Strindbergs dramatik Strindberg skrev sammanlagt över 60 dramer, och det är främst för sin dramatik han uppskattats internationellt. Genombrottspjäsen var Mäster Olof, som var ett historiskt drama, inspirerat av Shakespeare och dennes snabba scenväxlingar. Men Strindberg omdanande också dramatiken genom att låta skådespelarna använda ett naturligt talspråk. Med Fadren och Fröken Julie blev han banbrytande för det naturalistiska dramat. De naturalistiska pjäserna handlade ofta om ett slags psykologiska ställningskrig, som man kallat ”hjärnornas kamp”. Strindberg kallade i ett brev Fröken Julie för "Svenska Dramatikens första naturalistiska sorgespel", och i förordet till pjäsen drar han upp principerna för just det naturalistiska dramat. Även här kan man dock se hur hjärnornas kamp
snabbt kom att få inflytande. Fredrika Bremer (1801 – 1865) var en svensk författare, kvinnorättskämpe och välgörenhetsidkare. Hon anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär och som författare introducerade hon den realistiska romanen i Sverige. Borgelig realism- miljöerna i romanen präglas av hennes egen uppväxt och upplevelser: instängdheten i den borgeliga miljön; drömmar om frigörelse; far - dotter relation i centrum; vardagslivet, fysiska handikapp- särskilt blindhet; naturligt språk; symbolism & psykologi. Redan under sin livstid var hon internationellt uppmärksammad och hennes böcker såldes över hela Europa. Hennes idéroman Hertha eller En själs historia (huvudpersonen, Hertha, för en kamp mot sin förmyndare och försöker slippa att bli bortgift) blev opinionsbildande vilket efter en livlig debatt medförde att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rätt att ansöka om att myndighetsförklaras
annaabi.ee 
